En eloge till Robert Innes Hopkins, för scenografi och kostym till operan Xerxes på Kungliga Operan i Stockholm, som nyligen hade premiär!

Händel hade tänkt sig att händelserna i Xerxes utspelade sig vid persiska hovet under 400-talet före Kristus men den brittiske regissören Daniel Slater hade andra planer och har förlagt handlingen till 1930-talet. Kul och vågat i den annars så ofta högtravande operavärlden... ;-)

Kostymer och scenografi är riktigt smaskig bonanza för design- och inredningsintresserade, vill jag lova!

Gå och se den!

Operan.se

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Auktionen "Fashion" hos Stockholms Auktionsverk den 22 september, blev en välförtjänt succé.

Äntligen kan Stockholm sälla sig till skaran av städer; som New York, Paris och  London, där uppskattningen av vintage som auktionerats ut, varit uppenbar ända sedan 1990-talet.

Detta emaljerade Yves Saint Laurent-halsband ropades ut för ynka 600 SEK men prislappen landade på 14.000 SEK!

www.auktionsverket.se

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Nu är det snart dags för "Fashion" hos Stockholms Auktionsverk!

Missa inte; fantastiska kreationer att förvärva eller bara njuta blotta åsynen av ;-)

www.auktionsverket.se

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Både här och där har jag noterat att ordet "nanofiber" dyker upp ... nu vill jag veta: vad är det? Uttalas det "naano" eller "nanno", eller hur då?

I "The Nordic Textile Journal 1/09", ägnas flera kapitel åt just nanofiber och jag börjar förstå och leta vidare för att hitta mer information.

Det känns helt klart som att nanofiber är något att vänja sig vid i flera sammanhang och på Högskolan i Borås hemsida berättas en hel del om detta.

Så här beskrivs en maskin som spinner nanofibrer hos Swerea IVF:

Den har uppfunnits av en svensk forskare, vid namn Bengt Hagström. Den spinner "Smart Textiles". Verkar spännande! Jag har länge varit på jakt efter smarta material för att utveckla mina hundprodukter; så det här måste gås till botten med.....

Någon som kan tipsa om mer info?

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Visste ni att man i Japan varje sommar - när det är som hetast och folk har svårt att sova - visar skräckfilmer på TV - flera veckor i rad?

Varför, undrade jag (när jag tyckte det började bli lite tjatigt)...?

Jo, förklaringen är att japaner anser att skräckisar är svalkande.

Man ryser och därmed fryser man...

Inte för att jag tror att det kommer att bli såpass varmt under vår svenska sommar någonsin, att vi skulle behöva skräckfilmstaktiken för avsvalkning...men ni som känner er svettiga och inte kan sova:

testa!

Här är ett tips på en av de läbbigaste filmer jag någonsin skådat:

"Blind Terror", med Mia Farrow från 1971.

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Den senaste tiden har jag helt fascinerad djupdykt i litteratur som handlar om våra svenska konstnärskollektiv under slutet av 1800-talet.

Rackenkonstnärerna, som levde och verkade utanför Arvika, har jag nu senast bekantat mig med. Bland dem finner man superkändisar som Gustaf och Maja Fjaestad bl.a.

Det måste ha varit så oerhört inspirerande att leva bland likasinnade, kreativa människor av alla de slag.

Tanken svindlar... tänk om man själv skulle pröva på detsamma?

Faktum är, att i en liten by i den franska delen av Pyrenéerna existerar ett helt nybildat konstnärskollektiv, där man har tillgång till fri logi och ateljé under 2-8 veckor.

Den som vill veta mera, kan kontakta den permanent där boende, svenska konstnärinnan Teresa Wennberg, via mail: teresa@nada.kth.se

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Nu stundar sommar, sol och semester och vi färdas hit och dit i vårt avlånga land, på väg till något specifikt ställe.

Rörstrand har även miniutställningar på Läckö Slott - som i sig självt är värt ett besök - varje sommar. I år visas historien om Ostindia-porslinet.

www.rorstrand-museum.se

www.lackoslott.se/2009_utstallningar_rorstrand.asp

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Det blir allt enklare att fotografera och det är bra tycker jag, som minns när jag släpade med mig min Nikon F3 i ur och skur och på resor, kors och tvärs. Den var otymplig och tung. Mycket tung. Jobbigt var det också att lämna in filmrullarna och vänta på framkallningen. Men bra blev det!

Idag skänker mig dessa diabilder mycken glädje de få gånger jag har möjlighet att beskåda dem genom någon, lånad gammal diaprojektor. De stora fördelarna med den digitala tekniken är ju bl.a. att nyfikenheten blir stillad omedelbart och att man kan ladda upp bilderna i datorn och dela med sig blixtsnabbt. Dock har jag motvilligt, skeptiskt och i maklig takt tagit till mig digitalkamerorna...

Jag inser ju att det inte finns någon väg tillbaka till äldre teknik men jag tycker inte det är samma känsla alls, att fota digitalt. Dessutom är kameran - i alla fall min version - alldeles för slö och ögnblicksbilden jag vet att jag hade kunnat knäppa med min Nikon F3, hinner aldrig fastna i min löjliga, digitala fickkamera... Nu har jag dock funderat på att uppgradera mig till en sprillans ny variant som tar 3D-foton!

Under år 2009 lovar Fuji Film att de ska lansera sin lilla 3D-kamera, med två linser (som två ögon med ca.6 cm mellanrum ungefär ), med vilken man både kan fota och spela in högupplöst video. Inte speciellt dyr lär den bli heller.

Can't wait!

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

I förra veckan var det premiär för "World Digital Library"; en central databas på nätet. med digitaliserade objekt från arkiv, museer och bibliotek över hela världen.

Avsikten är att presentera materialet gratis och på flera språk. 

Projektet utvecklades av amerikanska The Library of Congress, som samarbetar med bl.a. UNESCO och som stöttas ekonomiskt av många internationella företag och privata finansiärer.

Syftet med WDL är bl.a. att utöka volym och variation av kultur på internet, samt att stimulera internationell förståelse mellan olika kulturer. Kungliga Biblioteket har hittills bidragit med ett tiotal unika verk, som - bland andra medverkande länders kulturskatter - nu exponeras för oss alla, med några snabba musklick.Detta fenomenala uppslagsverk, är redan nu en rik inspirationskälla, har jag upptäckt och tanken svindlar när man inser hur gränslöst och mäktigt det kommer att växa, ju fler objekt som matas in vartefter.

Ta en titt själv...och bli hooked!
www.wdl.org

Jag sökte efter den franska teaterprimadonnan från 1800-talet, Sarah Bernhardt och fick upp ett gäng underbara vykort med henne i olika roller.

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Har alltid gjort och kommer alltid att göra... När jag "upptäckte" vintage, kallades det inte för det, utan ansågs av de flesta som gammalt, muggigt skräp som man så småningom hade planerat att klippa sönder i långa remsor och väva trasmattor av.

Jag var tonåring, hade absolut ingen fet månadspeng från mina föräldrar men var mycket road av kläder. Vad gör man? Med fantasi och med symaskin lyckades jag skapa fantastiska kreationer för en spottstyver faktiskt och när jag dessutom, i min fasters ena flygelbyggnad hittade ett helt rum fyllt med damkläder från "anno dazumal" blev jag minst sagt överlycklig!Där fanns allt från linneunderkjolar från sekelskiftet 1900, silkesstrumpor med strumpeband från 1920-talet, rekorderliga, murriga dräkter från 1940-talets krigsstid till magnifika aftonklänningar i chiffong från 1950-talet. Vilket eldorado!

Nu var det 1970-tal och ingen av mina jämnåriga fascinerades på samma sätt som jag av dessa kreationer. Mina skolkamrater ansåg mig mycket bizarr men jag skapade min egen stil och jag accepterades för det, som tur var... Tonårsvärlden kan ju vara tuff... Jag sprättade och sydde in i midjan, kortade lite här och där och höll på, tills det satt som en smäck.

Under åren har de flesta av mina fynd sparats och fler har tillkommit på loppis i Porte de Clignancourt i Paris och Portobello Road i London, innan bägge ställena ansågs "hippa".

Med tiden har synen på kläder från förr förändrats och idag kallas de "vintage" och är mycket eftertraktade. I Paris och London har det länge funnits exklusiva vintagebutiker som är enormt populära och i Stockholm har man sett fler och fler poppa upp de senaste åren. Kul tycker jag.

Det ska bli synnerligen spännande att följa hur det går på Stockholms Auktionsverks "fashion vintage"-auktion nu i vår. De är på jakt efter både kläder och accessoarer av kända märken från 1960-talet och framåt, så dyk in i garderoben och kika efter vad ni har; det kan vara värt en härlig slant!

http://www.auktionsverket.se/

På bilden en kreation från min favvo Mary Quant,1963.

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Ansiktsmasker är för oss i västvärlden förknippade med vårdsektorn och visst skulle man bli förvånad av att möta människor i tunnelbanan eller på ICA, utrustade med sådana.

Ungefär som när man ser en stressad förälder som just hämtat på dagis och som glömt ta av sig de knallblå skoskydden...då kan man knappt hålla sig för skratt...

I Asien - och framför allt i Japan - är det dock ingen märkvärdig företeelse alls och det kryllar av folk, varje dag, överallt, med ansiktsmasker. Man vänjer sig vid åsynen med tiden dock och fnitterattackerna förbyts till eftertanke.

Varför vill folk göra sig till åtlöje, undrar vi västerlänningar? Har jag missat något?

Som med det mesta i Japan, finns det alltid en bra och genomtänkt anledning.

Faktum är, att ansiktsmaskerna är konstruerade på så fiffiga sätt att elaka bakterier och virus förhindras sprida sig till medmänniskorna och vissa hi-techvarianter lyckas t.o.m. neutralisera virus.
För pollenallergiker finns det förstås speciella varianter som tar hand om just deras besvär.

Vi lär våra barn att hålla för mun och näsa när det är dags att nysa men enligt experterna räcker det inte; influensa och bakterier i mängder sprider sig blixtsnabbt ändå och i väntan på det stora genombrottet - ett vaccin - finns ingen annan så effektiv metod att skydda sig och andra med, än just ansiktsmasken, har man fastslagit. Den senaste modellen är kapabel till att blockera partiklar 0,1 mikron små i storleken, till 99%!

Inte nog med det...nu har det blivit trendigt att bära mask, så idag finns modeller i olika färger, med tryckta mönster eller Swarowski-kristaller. Alla kan hitta en mask som passar just dem!

När jag tänker efter riktigt ordentligt, kan jag faktiskt föreställa mig att själv bära mask till nästa influensaperiod. Hellre det än plågsamma febertoppar med tillhörande värk på korsan och tvärsan och om masken dessutom är läckert utformad och matchar halsduken, så varför inte?

Jag uppmanar Signerats begåvade designers att fundera lite på det här och inför nästa säsong lansera ansiktsmasker med coola tryck i roliga färger.

Här på bilden är en japansk bästsäljare som eventuellt kan inspirera.

Foto: Kawamoto Corporation

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

I förra veckan öppnade Länsmuseet Gävleborg, en utställning om konstnärinnan Anna Boberg.

Jag kände inte till henne alls tidigare, kanske beroende på att någon större utställning med hennes verk inte ägt rum sedan 1931, men däremot har jag alltid beundrat hennes mans - Ferdinand Boberg - många arkitekturskapelser från sekelskiftet 1900.

Vad man bl.a. får lära sig om Anna Boberg är att hon var en synnerligen känd konstnärinna, formgivare och författarinna under sin tid och att hon var mycket produktiv.

På bilden här är den läckra Påfågelvasen från 1897; som exempel på hennes alster.

På Nationalmuseum är hon representerad med 225 verk - skänkta  av Ferdinand efter hennes död - och av dessa visar nu Gävleborgs museum ett tjugotal, samt glas, porslin, textil, fotografier, pressklipp och brev, fram till 23 augusti.

Hon växte upp i ett konstnärligt hem, var helt självlärd och gifte sig tidigt med Ferdinand, som hon därefter levde barnlöst men lyckligt med i femtio år. De kallade sig själva skämtsamt för Bob och Fru Bob!

Att föreställa sig att de reste utomlands över hundra gånger under sina år tillsammans, är häpnadsväckande; betänk att det då endast gick att transportera sig med tåg eller båt...

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Tack vare den japanske nobelprisvinnaren i kemi år 2008, Osamu Shimomura - känd för sin forskning inom bioluminescens och särskilt för det fluorescerande, gröna proteinet han lyckades extrahera från maneten "Aequoera victoria" - samt genom tidigare beprövad teknik där man extraherar röda och orange fluorescerande gener ur koraller, har japanska vetenskapsmän kunnat genmanipulera silkesmasken till att lysa!

Detta kommer i sin tur att betyda att vi snart ser allt från lampskärmar, jackor, klänningar och mycket mer därtill, tillverkat av detta fluorescerande silkesfibermaterial.

Ända sedan min barndomsvärld vidgades med upptäckten av en livs levande lysmask (se Signerat-bloggen 18/2 2009), har jag varit fascinerad av allt som lyser upp i mörker.

Mina efterforskningar under utvecklingsfasen av hundaccessoarer ledde till att jag fastnade för 3M's suveräna, högteknologiska reflexmaterial "Scotchlite", eftersom jag besviket konstaterade att de s.k. fluoriscerande materialen som fanns tillgängliga då och fram till idag, inte håller måttet.

Nu stundar nya friska material inom denna genre och det gör mig så glad!

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

En underbart glittrande vandringsutställning har nu kommit till Stockholm!

Det är "La Divina", den berömda operadivan Maria Callas scensmycken från Swarovski, som mellan den 11 februari och 29 mars 2009, visas i Operans foajé.

Utställningen - innehållandes handgjorda smycken som skapats exklusivt för operastjärnans över sexhundra framträdanden mellan åren 1947 och 1961 - har hittills beskådats av fler än fyra miljoner besökare världen över.

Det var i den skicklige Marangonis välkända ateljé i Milano som smyckena kom till och Maria Callas var övertygad om att dessa kreationer, som hon bar när hon skördade sina otroliga framgångar, bringade henne lycka.

Callas insisterade på att samtliga scensmycken skulle skapas av Marangoni och därmed blev de rikt kristallutsmyckade hantverken en del av hennes varumärke.

År 1999 förvärvade Swarovski ateljén med målet att kunna stärka sitt skapande samarbete med designers av scensmycken och scenkläder.

Sedan Swarovski  grundades 1895 har magnifika skapelser givit extra stjärnglans åt fler artister än Maria Callas. Nämnas kan bl.a. Audrey Hepburn, Marilyn Monroe, Luciano Pavarotti, Rudolf Nurejev, Elton John, Madonna, Nicole Kidman......och många fler.

Idag används Swarovskis kristaller inte bara av haute couture-skapare som Lacroix, Armani och Versace, utan även inom ready-to-wearindustrin, till verk av världsledande arkitekter/inredare och hundhalsbandstillverkare m.fl.

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic" 

Eftersom jag är så svag för japansk uppfinningsrikedom, ämnar jag härmed slå ett slag för den nu, på Signerat. Titta vad kul det kan bli även i tråkiga vardagssammanhang om man piffar till produkterna!:

Det här japanska designteamet skräddarsyr streckkoder åt vitt skilda typer av företag. Ovan exempel visar strump-  respektive popcornförpackningar. Kika på deras hemsida för fler kul varianter:

www.barcoderevolution.com

Borde inte vi alla skapa  individuella streckkoder för våra produkter? Eller utlysa en tävling på Signerat om de bästa och roligaste ...? Mina ska ha svans...

Signerat av: CB - "Herald & Ic la Chic"